ingen beach för mig

Det blir nog ingen beach för mig i sommar. Invägningen för veckan visade att jag gått UPP ett kilo. Det är ta mej fan heltjävla otroligt. Man äter bättre och tränar och går upp i vikt. Jag blir så ledsen. Och jag har inte ens fuskat liksom. Men inte fan spelar det någon roll. Jag är tydligen ett fetto och ska så förbli.

1/1: 68
8/1: 67
15/1: 67
22/1: 66
29/1: 67


Sön 17: 14376
Mån 18: 17224
Tis 19: 20601
Ons 20: 24620
Tor 21: 17160
Fre 22: 15578
Lör 23: 10663
Sön 24: 10219
Mån 25: 16835
Tis 26: 17559
Ons 27: 14765
Tors 28: 19589
Fre 29: 18508

Jag tycker ändå att jag går en del så det borde väl göra sitt till men inte då. Man undrar ju onelkligen vad meningen är med att äta annorlunda och träna när vinsten är att bli knuffad ner i en svart hål och hånad. Såg nått nytt medel på tv som skulle fånga upp en del av fettet så att kroppen inte kunde absorbera det. Kanske något för mig. Fast å andra sidan så lär man väl gå upp rätt duktigt efter en sån kur när det plötsligt finns en massa fett tillgängligt igen. Vad fan ska man göra. Min förbannade kropp borde tas in för förhör och torteras till att gå ner i vikt, den håller ju för fan på allt. Nån som vill byta kanske? Den kanske kan säljas till forskningen som en fantastiskt abnormalitet som studenter kan stå och äcklas över och undra hur fan det här gick till. Fast inte ens det duger den väl till. Och till min käre make, om du läser detta, Jag måste få vara arg jag med och nu är jag det här. Du blir så personligt stött av att jag är något annat är glad men inte fan skulle du heller vara glad om du ville ner i vikt och bara gick upp? eller hur? Man får vara arg, även om man är mamma och fru. Och man får vara besviken på att man inget får tillbaka när man kämpar, så är det.